En blogg om min resa mot min Cancer
Nu har vi levt som äkta makar i nästan en hel vecka. Det känns nästan som att vara nykär. Jag får det där pirret i kroppen (som man får när man är nykär) bara av att tänka på det.
På kvällen efter bröllopet var det tänkt att vi skulle äta lite gomat som vår kock (MARTIN) fixat. Lax och Tonfisk –sushimi, och sedan oxfilé med rotfrukter.
Idag har jag haft möte här hemma med ett sjukteam, eller ja en form av vårdpersonal som kommer att hjälpa mig med min vård mycket hemifrån, det är bara enstaka gånger jag kommer behöva åka till Sjukhuset. En gång i veckan minst kommer jag att få hembesöken av dem.
Man känner sig väldigt glad och trygg att man bor i Sverige nu när man har så mycket med sjukvården att göra.
I går började jag min behandling av mina cellgifter. Första kuren var Lomustine (det ser ut som viagra men det var det INTE). Innan dessa fel piller tog jag timmen innan en tablett mot illamående, men jag känner inte av något alls ännu. Visst är det skönt att jag mår bra och inte känner av något men jag går och väntar på en reaktion av något slag. I morgon kommer ett sjukteam att ha ett möte för att jag ska kunna få vård hemmavid om jag blir sämre och vid eventuell blodtransplantion mm.
vid min sida har jag min stöttande make!
Nu är det ett tag sedan man skev. Tänkte börja med att berätta om min lördag. Alltså, dagen då jag och min make ingick äktenskap. Det låter helt sjukt att säga make. Men så är det i alla fall och det känns underbart.
Vi fick besök här under fredagen av min barndomsvän och även min gamla klasskompis som var här för att hjälpa oss att förgylla vår stora dag.Maria gjorde dukningen till bröllopsmiddagen och den blev urfin. Sen hade vi vår kock Martin som hade gjort maten.
Men på lördagen gick jag och Tobias fram till altaret till en esc låt från 2013 (Ukraina) och sa slutligen JA till varandra. Fast att det var nervöst och pirrigt så kunde jag inte låta bli att skratta.
Vi höll det väldigt litet och intimt då vi kommer ha en större fest i sommar efter att mina behandlingar är klara.
Eftersom att vi gjorde det hela väldigt snabbt så blev prästen väldigt chockad när vi sa att det kommer kanske runt 50 besökare. Vilket verkar vara rätt exakt antal.
Nu har vi precis kommit hem från vigselsamtal med prästen. Världen mest underbara präst. Så underbar så att jag skulle kunna tänka mig att gifta mig fler gånger. Tobias kände precis samma sak, eller inte om att gifta sig fler gånger men att han var helt underbar. Nu är i alla fall ”allt” fixat inför morgondagens bröllop. TYP!
Vi har nu även skapat en HASTAG #KimochTobias för att följa oss där under morgondagen, samt att gäster som kommer till kyrkan kan använda den om de tar lite kort.
Nu börjar dagen för cellgifternas start närma sig. Men innan de starta så ska jag och min kärlek säga ja till varandra i kyrkan först. I morgon så har vi vigselmöte med prästen först. Tänk att från att snabbt försöka hitta en vigselförrättare till att ha både kyrka, präst och gäster. på en veckas tid. Det är inte illa pinkat!
Nu förtjänar jag att vila mig och mitt huvud. Idag fick jag gå upp tidigt för att hinna till ett ”möte” på sjukhuset i Huddinge”. Efter det mötet tog jag tåg/buss till Karolinska apoteket i Solna för att hämta ut min sista medicin. Där efter till Farsta för att köpa en skjorta bland annat och att putsa upp ringen. När jag kom hem tog jag en skön promenad med Mopsarna i snön för att nu sitta i soffan och slappna av och njuta av lugnet för stunden.
Shiny? 🙂
Nu är jag trött i både ben och huvud. Dagen började med ett möte med min ”nya” kontaktsjuksköterska, samt att jag var och hämtade ut en massa mediciner. Efter det blev det blodprovstagning och där efter spenderades en lång tid på skatteverket. Men nu är jag hemma, trött och seg. Men nu har jag i alla fall hindersprövningen klar! Mer info kommer!
Nu har jag haft några dagar fritt, men ändå inte. Svärmor har varit hemma och vi har städat alla tre våningarna. Riktigt skönt att få rent och fräsch ordentligt. Det var då inget slarv alls. Dammat från tak till golv. hyllor, i skåp och lådor.
Nu lagar hon en sjuhels… massa mat. Kyckling, fläsk och ja vet inte vad. Börjar bli riktigt hungrig nu!
I morgon ska jag in till sjukhuset för ett möte inför cellgifterna igen. Ett möte för att få schema över medicin, samt hur och när jag ska få min infart ”inopererad”. Detta troligtvis för att slippa bli stucken varje gång sedan.
Senare under dagen eller morgondagen kommer jag att komma ut med mer information om vad som mer kommer hända inom snar framtid.
Idag var jag inne på ett möte där jag fick information om min kommande framtid med cellgifter. Jag kommer att kunna uppleva illamående, skakning, balansrubbning och mera symptom. Om två veckor ca kommer jag att börja med det.
Mer detaljer kommer!