Två Veckor!

Nu har jag snart jobbat i två veckor ungefär och det känns helt fantastiskt, underbart roligt. Massa kollegor, barn och föräldrar som känner igen mig och jag dem, men även en hel del nya av alla sorter. Ja, både familjer och kollegor alltså. Jag känner att jag har en sådan energi och glädje som kommer fram nu när jag äntligen får jobba igen. Dock blir det fortfarande på 25% en bra tid fram över. Om det är bra eller dåligt tänker jag inte lägga någon värdering i nu. Jag vill känna av innan jag vågar uttala mig mer om det.

I morgon ska jag efter jobbet åka till Uppsala för att gå på Alcazar, som vi fick av Sofias Änglar, eller ja av Tess, Lina och Andreas, men det var ju genom Sofias Änglar. På tal om änglarna så får vi även den stora äran att få Sofia +1 med oss. Jag och Tobias tänkte även passa på att ”skämma bort oss” vilket vi nästan aldrig gör. Så Vi stannar kvar över natten för att unna oss och gotta oss.

första veckan

Då har man nu arbetat en vecka och det var riktigt roligt att få komma tillbaka och att få träffa så många bekanta ansikten. Det är lite påfrestande att åka fram och tillbaka för så få timmar bara. Men jag är väldigt trött när jag väl kommer hem. Men jag känner att första veckan gick bra och snabbt. Längtar redan till måndag igen. Nu behöver jag inte ställa klockan i alla fall, vilket känns skönt med. 

 Dessutom har jag idag fått prata med min läkare idag. Då jag upplevt att det jag bett mina sköterskor att vidarebefordra till henne inte kommit fram. Vilket verkar ha stämt. Men nu blev det ”ordning på torpet”. Jag kommer vara sjukskriven på 25% året ut i alla fall. Vilket är både positivt och jobbigt.

ett år senare!

Idag är det ett år sedan jag gjorde min sista och trettiotredje strålbehandling i Uppsala, där min strålningskompis Malin överraskade mig med bubbel, röda mattan och glitter. Hon bjöd mig på ett perfekt avslut, vi passade även på att äta lunch på hotellrestaurangen med, Hotel Von Kraemer.

 

Det var även den enda av mina 33 tillfällen som maskinen strulade och gjorde så att det blev en rejäl fördröjning/försening men Malin och jag delade på samma taxiresa hem.

zZzzzZZzzzZZZzz

Då jag tog influensavaccinet igår hade jag räknat med att må dåligt och känna mig sjuk idag. Men nej inte riktigt, det enda som jag känt är en konstant trötthet och har legat och vilat större delen av dagen. Nu ska jag få mig en bit mat i magen och fira denna speciella dagen, nämligen kladdkakans dag.

Influensan!

I morse var jag in en snabbis till min vårdcentral.

Jag tog mig dit för att ta influensavaccin. Det gick fort och väldigt smärtfritt. Kände inte ens när sköterskan körde in nålen i armen. Jag har heller inte upplevt någon biverkning ännu (peppar, peppar) där emot kan det hända att jag känner av det i morgon. Då jag är i riskgruppen och vistas på förskola och i kommunaltrafiken nästan dagligen nu ville jag ta den.

Bild stulen från Dagens Medicin genom google.se

Nu hoppas jag att jag ska slippa influensan sen bara. Jag hatar att kräkas och det gjorde jag så det räckte tidigare, vid mina cellgifter som jag inte tålde.

Tufft men kul

Ja precis så. Kul, roligt och underbart att ha börjat arbeta igen. Först tyckte jag det verkade fjantigt och nästan lite fjuttigt att bara arbeta 25% men såhär vid närmre eftertanke så kännes det skönt. Speciellt till en början.

Där efter när jag sedan kom hem så var jag trött och vilade en stund. Mitt i vilandet noterade jag den tystheten som uppstod och insåg att det blev strömavbrott. Hungrig och utan ström så åkte jag och min man till Farsta Centrum och åt lunchen där.

Första dagen avklarad.

Jag har idag börjat jobba igen, första dagen avklarad på 25%. Jag kände av tröttheten när jag kom hem och sov en stund, nu känner jag mig som en människa igen.

Morgonen vaknade jag, innan alarmet på telefonen ringde och jag gick upp rätt fort sen, tog en dusch och hann med ett tidigare tåg än tänkt. (Har aldrig hänt förr.) Jag gick som på moln hela vägen till jobbet och kände en sådan lycka över att få jobba igen. Längtar redan till i morgon.

Försvåringskassan

Att behöva hålla på med försäkringskassan är ett stressmoment, en ”belastning” som kräver sin tid och sitt tålamod. Att först hitta rätt dokument, och sedan förstå hur man ska fylla i. som i mitt fall i ett stycke, ”Kommer du att arbeta, eller har du arbetat under din sjukskrivning?” Så får jag fylla i ja eller nej, Hmmm jag kommer börja men jag har inte arbetat ännu.

Jag måste även fylla i datum, dvs i morgon när jag väl skickar in så får jag felmeddelandet ”det inte går att fylla i ett datum som inte varit ännu”?!

Kärlek övervinner Hat

Ja, vad ska man säga om allt? Efter gårdagens Sofias Änglar avsnitt, det avsnittet som jag ovh min man var med i så har kärleken bara strömmat in.

Visst en och annan negativ kommentar har man sett. En som skrev ”krossa dem” och någon som gnällde o tyckte TT vi hade bättre standard än genomsnittet för att få besök av ”lyxänglarna”.

Bara för att man ser en sak så betyder i te det alltid att det är hela sanningen. Samt att alla kan ju ansöka men det är ju faktiskt ett gäng som väljer ut och kollar vad som går att genomföra.

Nu räcker det med fokus på det negativa, speciellt när kärleken till mig och Tobias har flödat hela tiden. Från förra veckan och försätter än i dag. Jag har försökt svara på meddelandena så gott som. Men om jag missat någon så ber jag om ursäkt och tackar så hjärtligt för all kärlek ❤️

Jag är precis som batteriet på min telefon, helt slut.

Sofias änglar

I måndags blev det officiellt, jag och min make Tobias ska vara med i kommande avsnitt av Sofias Änglar. Måndagen den 29 oktober i år ser man oss i rutan.

Att få träffa Johnnie, Matias och Sofia var riktigt underbart. De var mycket trevliga, mer än man kunde trott. Men förutom de tre underbara änglarna så fick man även träffa mängder av fantastiska människor. Hantverkare, kamera/ljudtekniker produktionsledning, byggledare och så vidare. Här nedan är en lite smygtitt om vad som kommer till nästa vecka.

Det syns så väl på mig att jag är helt trött/slut i hjärnan. Hjärntröttheten spelar in där!