Länge sedan
I början av oktober gjorde jag ytterligare en magnetröntgen. Några veckor senare var jag på Karolinska och träffade min läkare. Hon förklarar att de hade sett en förändring, samt att de var inte säkra på vad det var, det kunde vara ärrbildningar och/eller växtlighet.
På grund av detta skulle nästkommande magnetröntgen bli sex månader senare istället för nio.
Dagen efter hade jag missade samtal, jag kollade upp numret och ringde tillbaka. Det visade sig att det var från sjukhuset. Då det var ett samlingsnummer gick det inte att få reda på vilken avdelning som sökt mig.
Fick sedan hem ett brev från min läkare, där hon förklarade att jag skulle få göra magnetröntgen tidigare än så.
Så nu är det snart dags för en ny röntgen. Redan nästa vecka.
Men hoppet är det sista som överger en.
Mitt motto har alltid varit att se det positiva i allt som händer, trots min diagnos och de hinder som den ger/gett ska jag alltid fokusera på det positiva, oavsett hur lite/mycket som finns att finna.
